Tar en paus i från dammet. Jag är ingen hantverkare. Det syns redan på avstånd när man närmar sig min spackling. Urusel är jag.

När jag flyttade in i min lägenhet så var det väldigt många som ringde till mig och ville ha en städerska. Tydligen var det något företag som haft numret innan mig. Jag fick själv ringa runt till eniro och hitta för att ta bort numret där i från. Nu är det andra som ringer och det är inte vilka som helst. Nä, det är söders alla gamlingar som har hemtjänst. De ringer och vill ha välling, pannbiff, stödstrumpor eller vill bara skälla på någon så där som bara gamlingar kan. I morse ringde det en hemskt envis dam.
Ring Ring!
Jag: Hallå
Tant: Hallå
Jag: Hallå hallå
Tant: Ööö, hallå, vem är det?
Jag: Michaela
Tant: Suck, nääää, Ann-Katrin
Jag: Nej, Michaela
Tant: Jaha, men det är Allvenius...
Jag: Nej, nej du har ringt hem till Michaela
Tant: (flåsar och stånkar högt)
Jag: Du har ringt fel
Tant: Konstigt. Jag försöker igen!
Ring Ring!!
Jag: HALLLLLåååå
Tant: Näääääää
Jag: Jo, nu har du ringt fel igen sörru
Tant: Nä men jag har ju ringt (hon läser upp mitt nummer)
Jag: Men det är fel nummer. Du ringer ju hem till mig
Tant: Jag provar igen
Ring Ring!!
Jag: Hej igen
(nu är tanten sur)
Tant: Men jag ringer ju.....
Jag: Ja, men du har fel nummer
Tant: Nej, det har jag inte!! (bestämt)
Jag: Jo, för ringer ju till mig och jag är inte din hemtjänst
Tant: Lägger på luren - KLICK

Efter en del googlande hittar jag numret som tanten skulle ha ringt. Jag ringer upp Ann-Katrin och förklarar läget att hennes kunder ringer mig dygnet runt under alla högtidsdagar och väldigt ofta på förmiddagarna. A-K tycker att det är konstigt. Gamlingarna har ju speciella tider som de ska ringa på. Efter många "konstigt" från A-K:s mun kommer A-K fram till att alla gamlingarna ska få nya lappar med 3:an lite större för det är där det blir knas. Nu å andra sidan kan jag numret som de ska ringa och kan hänvisa vimsarna vidare eller kanske ringa dit själv å be om något gott till soppan.